Jag vill inte vara "Normal"

Hmf?

Bara för att vi pratade om det lite granna förut, det är kanske inte alltid man vill vara en i mängden. Om jag får välja själv så är jag hellre den som står en bit ifrån och inte är som alla andra, man vill inte ha den stämpeln av "att vara som alla andra"

Är man mer "normal" ? Eller e man kanske inte "normal" Vad fan betyder normal då? Och vem är det som bestämmer när man är det?
Varje dag träffar man minst på en person som försöker "vara som alla andra" bara för att passa in. Man ser minst en person varje dag som är utanför o.O Illa...


En "normal" person för mig vågar vara sig själv, vågar göra det som känns bra, och trivs i sig själv och sitt umgänge. Man ska aldrig göra saker som man inte är bekväm med. Det om något har jag lärt mig i livet! Känns det inte bra, skit i det ta hellre en omväg för då blir det iaf rätt sen ^^


( B, sitter och läser nu under tiden som jag skriver )och kommenterar :
- Men älskling bara för att du känner dig bekväm naken kanske inte alla gör det?

haha näe nu ska man ju inte tolka allt bokstavligt, låt mig förklara ;)
Det bästa som finns en varm sommarnatt är att få lägga sig naken bland nytvättade sängkläder, känna hur svalt täcket är eftersom fönstret är öppet hela dagarna.
Men gör man då som jag och är lite mer "onormal" så sätter man på sig ett par strumpor och sover med det ;)
Eller så äter man yoghurt & mussli ur ett glas,
Man sparar sin Pucko burk, slänger i ngr mynt o tävlar om vem som fyller den först med pojkvännen,
Man beställer jämt en hel pizza men orkar alltid bara hälften ; )
Man borstar tänderna i duschen!
Man bara älskar att skämma bort andra mer än sig själv ;)
Man skrattar samtidigt som man skriker AJJ! när man får ont.
Man vet om att det ska vara "inte jag heller" men man säger "inte jag me"
Jag kanske inte är helt "Normal" Men jag trivs med det ;)