måndag 4 oktober 2010

Idag grät inte bara himlen..

Så förjävla känslomässigt uttömd Orken sinar, snart finns inget kvar
Inget att känna, inget att orka
Inget att göra åt det faktum att världen rasar samman
Under mina fötter, över mitt huvud
Runtom mig finns inte mycket jag längre bryr mig om

Ändå bryr jag mig alldels för mycket

Om vad?
Om dom jag älskar
Om dåtiden, om framtiden
Om den tillvaro jag tvingas leva i
Om ytliga, själviska saker
Om det som betyder allt
Om det som inte betyder nått
Om mig, om dom, om dig


Med öppna armar tar du emot mig och mina tårar
Mina brister, mina tvivel om världen och livet

Mitt ljus i tunneln, mitt solsken
Min lycka och glädje till livet

Tack!
Min Bästa syster

2 kommentarer:

Katarina sa...

haha så underbar du är! löve u!

Anja sa...

Du är hela min värld! <3 :*