Vadå psykbryt? Nej snälla någon inte alls, skulle det vara den där känslan man har när man verkligen vill skada någon? Se en person lida så jävla hårt , inte låtsas att man ser eller hör något? Gå förbi med huvudet högt och hånle?! Bara känna att hah det förtjänar du verkligen.! Sen fortsätta livet som aldrig förr leva på minnet om att man fått sin skadeglädje trots allt? Ha svårt att låta bli och le när man blickar tillbaka och samtidigt komma på sig själv med att vara en aning förjävlig mot själva situationen men åter igen glömma lika fort och fortsätta gå med ryggen till. Ett stort hånleende på läpparna. Helt utan någon närhet till skuldkänslor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar